Det började med att jag ville testa English paper piecing, att handsy över pappmallar. Så jag satt igång med att klippa sexkanter ur alla min blommiga tyger och en vision om att skapa något väldigt … ja, blommigt.

Jag parade ihop sexkanterna tre och tre ungefärligt efter färg (fråga inte varför) och sydde ihop dem. Sen fick jag fundera ett tag på hur i hela friden jag skulle få ihop allihopa till en helhet. Det tog någon vecka att komma fram till att jag behövde romber också.

Planen var att ha mörka romber mellan de ljusa grupperna av sexkanter och tvärtom.

Sen upptäckte jag att jag behövde en ram av vita sexkanter ytterst. Efter att den var på plats insåg jag att jag inte ville vare sig kanta eller vändsy alla vinklarna så jag applicerade hela rasket på ett stort vitt tyg.

Inne i sexkanterna och romberna är det bågar längs alla kanterna. Kviltningen i bakgrunden skulle förstås vara blommor och efter många om och men lyckades jag få till en kviltdesign jag gillade.

Plötsligt var hörnen ganska tättkviltade och resten av bakgrunden alldeles tom, så jag återgick till ritbordet och gjorde en passande blomslinga.

Och nu är den färdig, efter 2,5 år. Eller är det längre? Det känns som om jag har hållt på med den alltid. :)

Då hade jag en släng av beslutsångest angående hur jag skulle kvilta hörnen och sen blev den liggande på en hylla i syrummet och väntade på inspiration.

Efter ett tag bestämde jag mig för att rita ett blommönster som skulle fylla ut hörnen. Jag måttade, skissade, suddade och ritade om ett par gånger och så här blev slutresultatet:

Raskt började jag kvilta – och tappade lusten totalt efter att ha gjort de tre blommorna i mitten. Upp med kvilten på hyllan igen.

Men till förra träffen med Sypresserna hittade jag inget annat handarbete så jag tog med den här kvilten för att få lite input. Efter att ha fått en massa glada tillrop tog jag tag i kviltningen igen och ägnade hela syträffen åt att markera kviltmönster med blåpenna.

Nu är två hörn av fyra färdiga och jag är riktigt nöjd. Det blir faktiskt så fint som jag hoppades på, även om jag inser nu att blommönstret är i minsta laget för handkviltning. Det hade funkat bättre på en dubbelt så stor yta. Men så är det, man lär sig efter hand.

Jag tror också att det kommer att behövas något mer mellan hörnmotiven, något litet smalt längs kanterna för att få en jämn fördelning av kviltning. Jag vill inte lämna så stora ytor okviltade. Jag funderar vidare på det medan jag kviltar färdigt de två resterande hörnen.

Jag har lekt en del med guldpenna på tyg och det blir väldigt fina resultat. Det ligger två olika blommotiv på skåpet och samlar damm. Undrar vad jag ska ha dem till?

Så här ser Shakespeare ut för tillfället. Den har legat till sig medan jag har sytt applikationer och gjort färdigt min stjärna.

En trave gulgröna logcabin-block som väntar på att bli renskurna. Hm, undrar varför de blev liggande? Tror det var för att jag tänkte skaffa mig en 12″ kvadratlinjal att skära dem med, och så kom det annat i vägen. Men det går ju faktiskt att skära dem med en befintlig linjal.

Små sexkanter som ska bli en bonad. Remsorna är färdiga och jag ska räkna ut hur jag på enklaste sätt ska få till ytterkanterna. Det är den stora nackdelen med att vägra köpa mönster – man fastnar på att man måste tänka själv. :)

En planerad bonad av byteslappar från Alla hjärtans dag-bytet i Tygbytarklubben. Här har jag faktiskt ett mönster, det var mest tiden som saknades.

Höstlövstäcket. Återigen har jag fastnat på ett moment där jag måste tänka och räkna. Jag måste göra en inner-ram (ljusbruna tyget) innan jag kan sy på ramen av quarter squares men jag ids inte räkna ut hur bred den ska vara för att allt ska passa ihop.
Jag har övervägt att dumpa båda ramarna och göra något annat, men det känns som att ge upp så täcket blir nog liggande tills jag har fått igång hjärnan.

Detta ska bli två kuddar som passar till Kaspers och Klaras täcke. Bra sätt att använda upp resterna, tänkte jag.
Här har jag fastnat på att skära snedremsor till kanten – ett moment som säkert tar hela tio minuter. Sen ska det bara på baksidor och lite fyllning och sys ihop. Ja jösses …

En rea-mössa som var för liten för Abbe, och han lyckades kladda banan på den när vi provade den. Jag tänkte använda den som mönster för en större men så har den bara blivit liggande på sybordet medan jag har pysslat med annat.

Mina block från crazybytet på Quilt&Lappteknik-listan. De hänger på anslagstavlan i syrummet och väntar på att jag ska bli färdig att montera ihop dem.

Detta är riktigt skämsigt: Jag har fortfarande inte broderat de två sista blocken i ovannämnda byte. Jag blev stressjuk när jag skulle göra dem och så blev de på något sätt stressiga i sig, och varje gång jag har försökt ta tag i dem har jag fått ångest.
Hoppas verkligen jag kan göra färdigt dem snart, för dels väger de tungt på samvetet och dels är det ju så roligt att pyssla med.

Mitt äldsta ofärdiga projekt: en mended hearts-väska. Jag köpte ett färdigt set med mönster och skuret tyg för flera år sedan och har inte blivit färdig till att sy den. (Mönstret ligger någonstans, jag kunde bara inte hitta det idag.)

Alla mina blommor, ett helt handsytt täcke som ska kviltas färdigt. Det är bara bakgrunden kvar, jag ska kvilta blommotiv i hörnen och linjer på resten av utrymmet.
Här kan man se hela täcket i den allra första posten jag skrev.

Sen är det bara en sak till på gång just nu: Baltimore Blues, en BOM med totalt nio block varav jag har sytt två. Och några blockbyten i Tygbytarklubben.
Puh, man har lite att bita i!

Hörnet där bakgrunden syns mest:

Detalj av kviltningen:

Baksidan: