Building blocks är en av mina favoriter så jag slog till med en jelly roll batiktyger och Marti Michells strippers-mallar. Och nu har jag sytt y-sömmar på Janome Horizon, Janome 6600 och Husqvarna 875Q. Kvar att testa är Pfaff Quilt Expression 4.0 som enligt uppgift är väldigt lik Husqvarnan.
Enklast hittills att använda var Janome 6600 som ligger bäst till. Horizon var så elektronisk att jag blev sjösjuk av att bläddra i menyerna, så tyvärr lär det inte bli en sådan trots att innerutrymmet är så fantastiskt. 6600 var mer på min nivå med mindre elektronik och enklare manövrering.

Jag testade också att frihandskvilta på Horizon och det var lite trassel med hoppstygn. Vet inte om den kanske bara hade en dålig dag, det händer ju, men den var inte smidig att använda för mig. Det var trångt att byta pressarfötter också, man fick knappt in fingrarna vid nålpåträdaren, övermataren och pressarfotsstången. Men den hade både knälyft, automatiskt lyft och lyftstång för pressarfoten så på den punkten fick den godkänt.

Husqvarnan joxade en del med undertrådsspolningen och den var lika elektronisk som Horizon. Den hade fördelen att vara utrustad med lättåtkomliga favoritknappar dock där man akan programmera in sina perfekta sömmar så att man inte behöver rota så mycket i menyerna. Men när man måste klicka in frihandskviltningsläge i menyn för att frihandskvilta utöver att trycka på rätt fot och sänka matartänderna, då har man förlorat mig. Jag vill ha en enkel och smidig maskin, ingen dator när jag ska sy.

Jag upplever att man har missat ett kundsegment här, mellan kunderna som vill ha en enkel maskin att fålla gardiner på och kunderna som vill brodera på sina maskiner: Vi som vill ha en stor lättmanövrerad maskin med de praktiska funktionerna (trådklipp, nålstopp uppe/nere, automatisk fästning, knälyft och sånt) men inte behöver allt detta elektroniska skräp som producenterna envisas med att trycka in. Vi som syr mycket, kan ställa in trådspänningen själva på en ratt, ser om vi har en tvillingnål i eller inte och som vill ha enkla tidsbesparande funktioner, vad finns det för oss? Hallå, någon? Är jag den enda?

Husqvarna Mega Quilter? Ja visst finns den, men jag vill nog gärna ha i alla fall sicksack även om det inte finns 200 sömmar.

Som det ser ut nu vill jag faktiskt inte byta ut min lilla enkla 6260 mot ett elektroniskt underverk. Jag vill sy, inte blippa i menyer för minsta lilla! Aaarrrrgh!

Stor yta inuti maskinen, 11 tum från nålen till högersidan, och en massa finesser. Bild från Janome.

Ta en titt på den här filmen på Youtube om du är nyfiken. Jag blev rätt sugen. När vi är på plats i Sandviken ska jag leta rätt på en Janomehandlare så jag kan få provsy!

Mias Quiltbod i Surahammar har en Horizon som Mia skriver om i sin blogg.

På lördagen var vi på Sy- och Antikmässa i Sandviken, som sagt. Det var en rätt liten mässa men det fanns en del fint. På Antikdelen hittade jag en Featherweight i perfekt skick för bara 650 kronor som jag gärna hade köpt om jag inte redan hade haft en. Däremot köpte jag en liten leksaksmaskin och en gammal sax.

Little Betty

Antik sax

På sydelen var det en salig blandning av garnbutiker, hemslöjd och textilbutiker. Här fanns Janets från Falun, Pastellen från Gävle och Ottsjöns från Stockholm.

Ottsjöns Tyg

Janets Tyg- och prylbod

Pastellen låg inklämd i ett hörn och det var svårt att få en bra bild. De hade mest symaskiner med sig och jag fick klämma lite mer på Sashiko. Den är bara för läcker!
Jag fick också reda på att det kommer en ny Janome i maj, en med stort utrymme inuti. 1600P Quilter’s Companion heter den och man kan läsa mer i produktbroschyren (pdf).

Sen tog vi en sväng på stan och såg oss omkring. På Hanna Engs garnbutik såg vi de här jätteroliga stickade ledstångsvärmarna.

Klart kunderna ska ha något varmt att hålla i.

Jag shoppade några tygklipp från Ottsjöns som hade riktigt mycket godsaker med sig.

Några 30-centimetersklipp och en låååång scrapsremsa

Mamma köpte ett jättefint korsstygnsbroderi som ska få flytta hem till mig när det är klart. På kvällen satt vi i soffan och broderade båda två – riktigt mysigt!

Mammas och mitt broderi

Jo, visst är det ett kedjestygn på ovansidan och det blir fastöglat på något sätt av alla spakarna som drar omkring tråden. Men man gör tydligen bäst att knyta av tråden i slutet av varje söm, för säkerhets skull. Helst ska man droppa lite lim på knuten med.

Se videon på Baby Lock Video Vault.

Någon mer än jag som blir sugen? Hoppas den finns på Symässan i Malmö i mars så man kan få inspektera närmare!

Brunonia Original, cirka 1870–1880.

Firmastämpel på locket till undertråden

Enligt Sewalot tillverkades den här maskinen av Bremer und Brückmann i Tyskland och var en kopia av Howes design från 1860-talet. Den såldes dels med originalmärkning och dels vidare till bland andra Atlas Sewing Machines i Storbritannien och döptes om.
Mer om detta kan man läsa på Sewalot. Där finns också en bild av ett riktigt välbevarat exemplar med utsnygg dekor. På min kan man ana dekalerna, inte mer.

Den här typen av symaskiner kallas "paw foot" eftersom de har lejontassar. Paw foot-maskiner tillverkades av många olika märken runt 1870-1880.

I framkanten finns en liten spärr som håller maskinen låst. Öppnar man den fälls hela ovandelen upp så här och man har god sikt för att olja och underhålla maskineriet.

Handveven med en massa kugghjul. Behöver en rejäl städning.

Undertrådsspolen går i en böjd bana under två lock. Här hittar man ett serienummer.

Brunonian är komplett och fungerar. Den ska provsys när jag väl har räknat ut hur man lirkar ur undertrådsskytteln. :)

P.S. När jag sökte information om Brunonian i dag hittade jag en webshots-sida med oändliga mängder bilder på antika symaskiner. Du som är intresserad, kika här!

Mer om den här maskinen kan man läsa på Sewalot.com. Tillverkaren Essex Engineering finns än i dag men gör inte längre symaskiner. De har dock en informationssida om den saligen insomnade symaskinstillverkningen och erbjuder också en manual i pdf-format för den här maskinen.

Framifrån

Snett bakifrån

Uppifrån

Snett underifrån. Här ser man kedjesömsmekanismen och kugghjulen i veven. Fint!

Essexen är som synes en kedjesömsmaskin och den fungerar alldeles utmärkt. Att jag inte lyckas få någon snygg söm hänger nog mest på att jag förmodligen inte har trätt den helt rätt och på att trådspänningen säkert är helt uppåt väggarna. En söm blev det i alla fall, även om det trasslade något förskräckligt undertill. Enligt manualen från tillverkaren beror det på för låg trådspänning, men det ska jag leka med en annan gång.

I morgon ska jag ta bilder på dem och göra lite research, men jag vill gärna visa de här fina bilderna som KM tog i kväll. Ursäkta det gula inomhusljuset.

Tack hörni för alla kommentarer och svar på de senaste symaskinsposterna. Jag tycker det är oerhört roligt med de här underbara gamla maskinerna och gläds åt att att jag inte är ensam om det!

Ylva: Min KM är nog världens snällaste och mest omtänksamma någonsin. Inte många skulle nicka förstående när den knasiga frun drog hem nio antika symaskiner på en vecka. :)

Annika: Ja, snart är det nog ett museum. Jag måste på allvar börja fundera över hur jag ska förvara och visa upp alla maskinerna nu. Ska lusläsa Blocket efter stora vitrinskåp.

Anna-G: Du kan väl visa bild på din barndoms symaskin?

P.S. Snart ska jag skriva om annat än symaskiner, jag lovar! :)

Nej men, vad har vi här? Något från Tradera månne?

En Husqvarna Freja, handvevad. Nött men fortfarande vacker.

Husqvarna tillverkade Freja-serien mellan 1883 och 1925 och sålde över 200.000 exemplar. Trampvarianten var den vanligaste och fanns i några olika versioner. Den handvevade Freja A6 tillverkades fram till 1915. (Källa)

Det är stor skillnad i mängden information på nätet beroende på vilken maskin man söker efter. De märken som var vanliga i USA (läs: Singer) är flitigt omskrivna medan den svenska Husqvarnan inte alls är lika lätt att hitta något om. Det är nästan så jag blir sugen på att gå till biblioteket och rota i hyllorna med industrihistoria för att få ihop mer än två rader text här.
Husqvarna-museet ska tydligen vara bra, har jag läst. Medföljande äkta män kan gå och glutta på motorcyklarna medan symaskinsentusiasterna är lyriska över samlingarna.

Nå, åter till Freja. Det var särskilt handveven som lockade till det här köpet eftersom jag inte hade någon handvevad maskin tidigare.

Luckan för undertrådsskytteln är tydligt märkt.

Handtaget är lite skadat men fullt användbart.

Antika symaskiner verkar vara som ketchup; man skakar och skakar på Tradera och Blocket i evigheter utan resultat men så plötsligt kommer allt samtidigt. Denna veckan har jag köpt både Freja och den lilla Muller-leksaksmaskinen och i morgon ska vi på långfärd för att hämta hem ett annat fynd. Om nu allt går som det ska, peppar peppar och håll gärna tummarna! På söndag hoppas jag kunna visa bilder på ännu ett nyförvärv.
Hur som helst, innan dess var det evigheter sen jag köpte någon symaskin, eller i alla fall fem månader sedan. Innan den gången var det ett år. Hm, kanske inte så lång tid ändå när jag tänker efter. :)

Min maskin

I dag vet jag lite mer om leksaksmaskinen än jag visste i förrgår när jag först presenterade den. Den är tillverkad av företaget Muller runt 1930 och just den här modellen är ganska vanlig. Här kan man se en bild på en likadan i fint skick, fast med en annan dekal och alla delar på plats.

Muller 019 från Bob Campbell's Online Guide. Klicka för att se hela informationssidan.

Gudrun och jag har haft en liten mailkonversation om de här maskinerna. Min tes är att de är gjorda för att fungera på riktigt, förutsatt att de är hela och korrekt justerade. Hon har provsytt sin men den lyckades bara åstadkomma en rad öglor som jag förstod det. (Stämmer det Gudrun?)
Gudruns maskin är en Casige tillverkad mellan 1905 och 1930 enligt guiden.

Gudruns symaskin och dess öglor. Tack för bilderna Gudrun!

Det ser ut som att det är en kedjestygnsmekanism under stygnplåten, med en liten hake som griper tag i tråden när den förs ner så att tråden binder sig själv. Som när man virkar luftmaskor ungefär, fast genom tyg.
På den fantastiska sajten How stuff works finns en väldigt tydlig illustration på hur kedjestygnen funkar, och även de vanliga stygnen med undertråd.

På min maskin rör sig den här lilla haken fram och tillbaka mellan kl 11 och kl 1 och stryker vid nålen, så jag tror den ska fånga upp tråden. Men jag vet inte vad som får haken att röra sig. Jag gissar att den på något sätt ska ha en förbindelse med underredet på matartänderna, som i sin tur ska sitta fast vid den nedre armen på framsidan av maskinen.

Ser definitivt ut som en hake i mina ögon. Gudruns maskin.

Ni som har såna här maskiner, det skulle vara hemskt roligt om ni ville provsy och berätta hur/om det går!