Anna syr

 

En adekvat inhemsk vokabulär

Gunnar Sträng

Gunnar Sträng hade koll.

”Man bör inte använda utländska låneord i de fall det finns en adekvat inhemsk vokabulär disponibel.”
Det konstaterade statsrådet Gunnar Sträng någon gång i mitten av 1900-talet och han hade så rätt redan då. (Wikipedia om Gunnar Sträng.)

Språket är något vi ska vara rädda om – för om vi mister våra ord och låter våra ordförråd lakas ur återstår för oss att kommunicera på ett språk som normalsvensken inte talar flytande.

Vi svenskar har ett rikt och roligt språk som ger gott om möjligheter att konstruera nya beskrivande ord när vi inte kommer på några befintliga eller när det dyker upp nya begrepp som behöver beskrivas. Googla är till exempel ett verb som har dykt upp de senaste åren och som betyder ”att söka något via Google”. På det sättet kan man hitta på vilka ord som helst, och ifall orden är tillräckligt intuitiva, beskrivande och självförklarande förstår alla dem trots att de inte står i ordboken.

kvilt-ord

Lapptäckssömnad är en gammal svensk tradition att sy lapptäcken men det dyker upp fler och fler amerikanska begrepp som vi glatt införlivar i våra ordförråd. Binding, sashing, quilting, stash, inch … ja, ni vet.
Men hur sjutton skriver man tydlig och korrekt svenska när hälften av det man vill säga är på engelska? Jo, då får man sticka ut hakan och börja försvenska saker själv.
En del ord har vi faktiskt redan på svenska, som kviltning (eller vaddstickning som det står i några böcker från 1970- och 1980-talet) om processen att sy samman två lager tyg med ett lager vadd emellan. Se där, ett adekvat inhemskt ord. Var så goda!

Vissa ord har ingen direkt motsvarighet i svenskan, och då står valet mellan att använda det utländska låneordet eller att hitta på ett svenskt ord. Väljer man det senare kan man antingen försvenska ordet eller skapa ett helt nytt. Därför säger jag lukkekant (norskt importord, egentligen borde jag säga avslutningskant men det är så långt), mellanremsor och kviltning.
Stash kan översättas med förråd [av något], men där föredrar jag faktiskt att direktimportera ordet eftersom det är mer uttrycksfullt än förråd. Tygstashen är bland det bästa som finns och en förutsättning för mitt skapande. Utan tyg ingen sömnad. Man kan böja ordet så roligt på svenska – man stashar tyg, letar i stashen, har stashångest … jättekul!
Vi har många direktimporterade ord som bara har fått en svensk stavning (och ibland inte ens det): tejp, juice, t-shirt, jeans och så vidare. Där petar jag in ordet stash.

Förr i tiden hade man alltid måttverktygen med sig.

Förr i tiden hade man alltid måttverktygen med sig.

Likaså inch och foot har faktiskt svenska motsvarigheter. En inch är detsamma som en tum, 2,54 cm, och en foot är just en fot, 30 cm. (Båda måtten förekom i verkmåttsystemet som baserades på kroppsdelar. En tum var en tumme bred och en fot var … just det, en fot lång. Läs mer på Wikipedia om du är nyfiken.)
Så varför säger så många inch när det heter tum på svenska? Okunskap och gammal vana. Men nu vet ni så nu har ni inget att skylla på! :)

Sysidan har en bra lista över sömnadsord på engelska och svenska med förklaringar.

Vad tycker du? Vilka ord använder du, och har du funderat på varför? Säg gärna emot mig!

9 kommentarer

  1. 1
    My:

    Precis som du så tycker jag stash är ett alldeles utmärkt ord, många gånger föredrar jag ”utländska” ord i mitt ordförråd. Kan använda både italiensa och franska i olika sammanhang för jag tycker de är vackra eller att vi har inget lika bra i svenskan. Skulle aldrig falla mig in att kalla lukkekant något annat än just lukkekant. Det är ett härligt positivt ord för mig! Funderade lite kring lapptäcke – quilt. Jag kan använda båda men ibland när man pratar med människor ”oinvigda i vår värld” väljer jag att kalla det quilt för att lapptäcke kan TYVÄRR ge en negativ klang för dessa ickeförstående människor. Det kan låta gammaldags och något som de inte alls förstår är lagt så mycket jobb på som det är i verkligheten. Usch min hjärna är snorig idag men du förstår nog vad jag menar. Däremot skulle jag gärna ändra på den svenska inställningen till just lapptäcken. Host host och kram

  2. 2
    Anna-G Johansson:

    Jag tycker nog att vi använder alltför många engelska ord, när det faktiskt finns lika bra svenska. Men hur lätt är det inte att falla i fällan?
    Så visst använder jag ord som stash, och inch och lukkekant, men mer av en slags bekvämlighet, och för att alla som jag pratar om detta med, vet vad jag menar.
    Jag måste nog bättra mig!
    Har du några bra förslag till WISP, UFO, WIP som vi svänger oss så ofta med?

  3. 3
    Anna:

    Anna-G – ja det är svårt att översätta alla uttryck man använder, och det är ju superbekvämt att ha ett internt lingo som alla andra nördar förstår direkt. :)
    Jag önskar att jag levde mer i enlighet med mina egna språkprinciper, men å andra sidan är det ju inte fel att ha ideal att eftersträva heller. Men jag pratar nog hellre om saker som är på gång eller påbörjade projekt än om WIP, tror jag.
    Ufo är ett så klockrent uttryck att det känns svårt att använda något annat. Surdeg är nog det närmaste jag kommer, det är också ett fantastiskt innehållsrikt ord som säger väldigt mycket.

  4. 4
    Anna:

    My – visst är det skillnad på lapptäcken och kviltar. Jag har gjort ett par lapptäcken och en himla massa kviltar. Det skulle vara väldigt trevligt om den betydelseskillnaden slog igenom i standardsvenskan. Men vi får väl göra så gott vi kan för att utbilda de okunniga massorna! :)

  5. 5
    Ingrid:

    Jag tycker egentligen att det är viktigt att vi inte tappar bort de svenska orden, jag blir nästan lite arg när det står face-wash i stället för ansiktstvätt på en produkt från ett svenskt företag. Det tycks vara mer trendigt att använda engelska ord eller ”svengelska” på det mesta.
    Samtidigt upptäcker jag att jag ofta skriver quilt, men det beror nog på att när jag började med kviltar bodde jag i England, så all text var ju på engelska, så det kan väl vara så att det ord man lär sej först fastnar.

  6. 6
    Mia:

    Jag har inte funderat så mycket på det här, men tänker nu att använder vi utländska ord så är det lättare att förstå en utländsk beskrivning, om det så är en tysk, engelsk, dansk eller norsk så förstår man lättare innehållet, och om jag läser en utländsk blogg eller någon utifrån läser en svensk blogg så kan man alltid förstå något. Jag skriver gärna quilt med Q för att bevara bokstaven Q. Det vi skapar med utländska ord blir ett internationellt quiltspråk som förenar oss quiltmänniskor.

  7. 7
    Anna:

    Mia – intressanta tankar! Jag är både för och emot att ha ett internationellt kviltspråk. Fördelarna är fantastiska, att man kan läsa mönster och tidningar från andra länder och att internationella besökare kan ta till sig svensk kviltkultur lättare. Det är verkligen en härlig tanke!
    Å andra sidan är inte alla svenska kviltare internationella av sig. Många är äldre, har svårt med engelska och blir lätt utestängda från den internationella gemenskapen. Vill vi inkludera dem får vi skriva så att de förstår – och kanske även lära dem de internationella orden.
    Tack för att du tycker tvärtom så jag får tänka efter ett varv till!

  8. 8
    Magnus Persson:

    Substantivet ”gömma” kanske kan funka bättre som översättning av ”stash” än ”förråd”? Det ger i alla fall mig ungefär samma associationer.

  9. 9
    Anna:

    Magnus – tack! Gömma eller undangömt förråd är mycket riktigt bokstavligen vad stash betyder, en dold samling av något. Praktiskt funkar inte det ordet egentligen inte så väl, tygförrådet är sällan undangömt utan något man använder och fyller på hela tiden. Jakten på rätt ord fortsätter!

Vill du säga något?

This quilting blog is in Swedish only but you are most welcome to stay and look at the pictures!

Sidor

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Ämnen