Lite Baltimore Blues och sånt
Jag grävde djupt i ufo-lådan och hittade ett Baltimore Blues-block med delarna påpressade, bara att sy langettsöm på. Perfekt, det är ju enkelt och snabbt gjort. Tänkte jag, tralala. Men det var ju just det det inte var, annars hade det inte blivit ett ufo. Duh.
Det är astråkigt att sy langettsöm!
Efter halva blocket vill jag bara kräkas på hela rasket. Men nehej, det är inte klart än!
Och sen ska man fästa trådar också. Det är om möjligt ännu tråkigare.
Bara att inse, den här sortens maskinapplikation är inte min grej. Jag gör nog något av de här tre blocken så får det vara bra sen. Nio block till, nej det finns inte på kartan.
Något som är betydligt roligare är att jag ska på kurs i morgon söndag. Det blir Sexkantig syask hos Veronica. Jag har varit sugen på en sån ask i flera år och nu äntligen är det dags. De sista tillbehören shoppade jag på Stoff&Stil i dag – anoraksnöre, snörstopp, resårband och små ringar.
21 februari 2010, 10:10
Jag brukar alltid sy langett för hand, jag tycker det är lättare. En lagom tv-sömnad.
Sexkantsasken är jätterolig, men pillig, att göra. Jag har gjort 5 st. Skänkt bort 3 st. och en har jag själv, den 5:e är till salu, om jag inte tar den själv när jag nött ut den jag använder nu!
Lycka till med kursen!
21 februari 2010, 10:51
Jag tycker det är kul att sy applikationer på det sättet. Att fästa trådar är aldrig kul, men ett ”måste” åtminstone med min maskin. En del maskiner verkar fästa både snyggt och säkert, men det gör inte min.
23 februari 2010, 13:05
Jag gillar applikationer men fy för att sy mycket sådant på maskin, får ont i axlarna då. Men ditt block är jättefint, kan bli en kudde kanske eller en snygg väska.. Väntar med spänning. :-)
24 februari 2010, 20:19
Hellre på maskin än för hand! Ditt arbete ser härligt ut!